Tio år efter kung Husseins död – Ny biografi av Nigel Ashton

 

Det är en familj där alla tycks dra sitt strå till stacken.

 

Faster Basmas hemsida vittnar om ett stort engagemang i fattigdomsbekämpning, barns hälsa och utbildning, och framför allt har Basma gjort sig ett namn när det gäller att – på alla plan – stärka kvinnans ställning i samhället.

 

Farbror Hassan – med sitt skarpa intellekt – är känd för sina toleranta och liberala värderingar.

 

Svägerskan Rym – före detta CNN-reporter i Bagdad – talar öppet om pressfrihet och är i gång med att starta en modern påbyggnadsutbildning för landets journalister.

 

Och i våras gick hustrun Rania ut på YouTube för att informera unga om Islam, hedersmord, och vad det innebär att vara arab i dagens moderna värld. På mindre än ett halvår fick videon två miljoner besökare.

 

Själv försöker kung Abdullah växa in i överlevarkostymen som pappan, den legendariske kung Hussein, lämnade i arv till honom vid sin död för snart tio år sedan.

 

Det hashemitiska kungadömet i Jordanien – som går tillbaka till 1921 – är ungt, modernt, och konstant indraget i en balansgång mellan väst och arabvärlden, olika maktintressen inom det egna landet, och möter allt större krav från de 6 miljoner medborgarna, varav hälften är palestinier, på ökad frihet och demokrati.

 

Att det kungliga styret på intet sätt är en självklarhet blir tydligt när man frågar folk vad de tycker om kung Abdullah och hans sätt att sköta landet. Svaren splittras i två grupper, antingen är man för eller emot. ”Vi behöver Abdullah och kungafamiljen, Jordanien klarar sig inte utan dem”, säger supportrarna. Motståndarna däremot räknar upp en rad brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna och tvekar inte om var det jordanska kungahuset egentligen hör hemma: ”Skicka tillbaka dem till Hijaz”! Det vill säga till ökenområdet i västra Saudiarabien, landremsan som vetter mot Röda havet och där Mekka ligger, staden som kung Husseins farfarsfar en gång härskade över som emir.

 

I en nyutgiven biografi över kung Hussein – King Hussein of Jordan – A Political Life (Kung Hussein av Jordanien – Ett politiskt liv), får man som läsare inte bara följa hur det hashemitiska kungadömet  – som nu förvaltas av Abdullah och den övriga klanen – steg för steg byggdes upp och stabiliserades av kung Hussein, boken ger också en spännande och initierad inblick i Mellanösterns politiska historia under 1900-talets andra hälft, då kriser, konflikter och krig – med avbrott för olika fredprocesser – avlöste varandra slag i slag.

 

Författaren till boken, Nigel Ashton, sägs vara den förste som fått tillgång till kung Husseins kvarlämnade privata arkiv. Innehållet på de 430 oavbrutet intressanta sidorna, är hämtade från Husseins omfattande brevväxling med varje amerikansk president från Eisenhower till Clinton, och korrespondensen med brittiska premiärministrar från Churchill till Blair, samt alla brev som växlades mellan kungen och Mellanösterns ledare, Yasser Arafat, Saddam Hussein och Yitzhak Rabin – fram till nu har det mesta av korrespondensen varit hemligstämplad.

 

 

Redan som 17-åring fick Hussein ta över det hashemitiska kungadömet, efter att familjen drabbats av en serie tragedier. Farfadern Abdallah mördades i ett attentat 1951 inför den unge Husseins ögon på tröskeln till Al Aksamoskén i Jerusalem och fadern Talal, den nye regenten, tvingades abdikera efter bara några månader; efter att ha blivit utsatt för en livslång mental misshandel av sin far Abdallah, bröt Talal totalt ihop inför den nya påfrestande uppgiften som kung och skickades iväg till ett sjukhem i Istanbul, där han levde till sin död i början av 1970-talet.

 

Landet som den unge Hussein hade blivit kung för, ägde inga naturtillgångar och hade sämsta tänkbara läge. Då som nu ligger Jordanien inklämt mellan Syrien, Irak, Saudiarabien och Israel – efter sexdagarskriget 1967 krympte kungariket nästan med hälften när man förlorade Västbanken och Östra Jerusalem till Israel. Samtidigt fick Jordanien ta emot en ny ström av palestinska flyktingar.

 

De flesta bedömare trodde inte att kung Hussein skulle bli långvarig på tronen. Egyptens Nasser – vars revolutionärt färgade arabiska nationalism både tjusade och skrämde Hussein – beskrev i början av 1960-talet kung Hussein som ”en trevlig ung man placerad i en fullständigt hopplös situation”. Bara under 1965 utsattes Hussein för tre mordförsök, bland annat genom att sprayen – som han använde mot en kronisk nästäppa – hade preparerats med gift.

 

Men kung Hussein lyckades med konststycket att överleva alla attacker mot sin egen person – och kungadömet. Vid hans begravning 1999, efter en död i cancer och inte som martyr, slöt en samling av vänner och gamla fiender upp från hela världen. USA – som stött Jordanien ekonomiskt och militärt sedan slutet av 1950-talet – representerades av Clinton. Yasser Arafat – vars palestinska befrielsearmé hade jagats ut ur Jordanien till Libanon 1970 – böjde huvudet i respekt över kistan. Syriens Hafez al Asad förvånade alla med sin närvaro. Och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu – som Hussein en gång definierat som ”totalt anti-fred”- defilerade förbi kistan i sällskap med en annan israel som för de flesta jordanier hade blivit en symbol för fienden: Ariel Sharon. Men efter fredsfördraget 1994 hade kung Hussein sträckt ut handen mot den hatade generalen.

 

Det smått osannolika begravningssällskapet var ett levande bevis på vad kungen främst av allt hade strävat efter: att säkerställa Jordaniens utveckling i en tryggad framtid. Efterträdaren Abdullah har också – helt i linje med sin far – valt som sitt motto: ”Först av allt – Jordanien!”

 

 

 

 

 

 

1 kommentar

Filed under Jordanien, Kultur, Mellanöstern

One response to “Tio år efter kung Husseins död – Ny biografi av Nigel Ashton

  1. hejhej. du bor i kairo eller? pga kärleken?
    Jag bor delvis i hurghada och luxor pga min make som är egyptisk.🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s