Idag för fyrtio år sedan inleddes sexdagarskriget i Mellanöstern. När angreppet var över hade Israel erövrat Sinaihalvön, Golanhöjderna och Västbanken och Gaza. ”Vi som förlorat vårt land och våra hem 1948, hoppades länge att vi skulle få återvända. Men sexdagarskriget krossade den drömmen”, sa Haidar Abdel Shafi när vi en gång talade om 1967.
Som följd av sexdagarskriget blev ytterligare 300000 palestinier flyktingar, många för andra gången. Sinai lämnades tillbaka till Egypten några år senare. Men det palestinska folket har nu levt under Israels förtryck i 40 år. Vi ska inte heller glömma syrierna på Golanhöjderna. Israel har gjort sig skyldiga till världens längsta ockupation. Vilket annat land skulle tillåtas att fortsätta ockupera ett helt folk, deras städer och byar i decennier? Och dessutom – inför hela världens ögon – fortsätta lägga beslag på ytterligare mark?
Ja du mamma, den frågan kan man verkligen ställa sig?
Hoppas att Mats Skogskär på Sydsvenskan läser ditt inlägg om sex-dagarskriget samt även ”Klarsynt och ärligt om Palestina”. Jag blev mycket förvånad då han i nyss nämnda dagstidning skrev om hur Israel ‘motvilligt’ gjort sig till herre över de ockuperade områdena, nämligen Gaza, Golanhöjderna och Sinaihalvön. Men det har ju även Per Garthon svarat på, den 6/6 tror jag? Rekommenderas faktiskt.
Läser med glädje och stort intresse din blogg, både från Kairo och Österlen. Bor sedan augusti -06 i Kairo.
Nu ska jag snart hem till Skåne till min förtorkade/övervuxna lilla radhusträdgård. Målet blir att försöka åstadkomma något som blir en liten oas, de månader jag är hemma! Jag kommer att ha bilderna från din trädgård på näthinnan!
rekomenderar starkt boken. ”Det moderna israels historia” av den djupt och gundligt tänkande Sven Reichmann.