Månadsarkiv: april 2007

Ibn Toulon moskén

Söndagsbilden:
ibn-toulon.jpg

Ibn Toulon moskén andas lugn och frid. Pelargångarna omgärdar en vidsträckt innergård. Hit söker sig inte många turister, fastän det är en av de äldsta och vackraste byggnaderna i Kairo. Moskén hör till mina favoritplatser. När man stiger in genom den mäktiga porten i dess tjocka murar lämnar man Kairos kaos, trängsel och ljud bakom sig. Intressant är också den spiralformade minareten. Moskén byggdes 884 av härskaren Ahmed Ibn Toulon.

Moskén ingick i ett mycket större palatskomplex, där legenden säger att Ibn Toulon lät fylla en bassäng med kvicksilver för att sedan flyta på dess yta, vilandes på sidenkuddar som slavinnor drog fram och tillbaka över bassängen med hjälp av silverkedjor. Uppgiften har jag hämtat ur den mycket intressanta och spännnade boken ”Cairo – The City Victorious” av journalisten Max Rodenbeck, själv kairobo. Boken finns numera även på svenska.

Annonser

1 kommentar

Under Islam

Israel 59 år: Ett födelsedagsbarn som vill ha mer

 zion-lion.jpg

Idag firar Israel sin självständighetsdag. Ordet ”självständighet” är något märkligt i sammanhanget; utropandet av staten Israel skedde efter många decenniers framgångsrik kolonisering av ett land som tillhörde ett annat folk, palestinierna. I slutfasen krönt av en systematisk etnisk resning som ledde till det enorma palestinska flyktingproblemet.

Dagens jubilar vill ha mer. Mer mark och mer vatten. Efter att bosättarna lämnade Gaza för snart två år sedan, har de stärkt sin illegala närvaro på Västbanken. Idag finns det närmare en halv miljon judiska bosättare på det ockuperade palestinska området.  

I skrivande stund samlas  tusentals bosättare under den israeliska fanan för att marschera till Homesh, en bosättning i norra Västbanken som regeringen utrymde 2005. ”Tillbaka till Homesh!” lyder slagorden som tryckts upp i annonser och klistermärken över hela Israel.

Vilket land, eller rättare sagt geografiskt område, kommer Israel att fira om tio år?

3 kommentarer

Under Okategoriserade

Blodig helg i Palestina

gaza-22-april-foto-hatem-omar.jpg

Bushra blev bara 17 år. Hon hade sökt skydd i sitt sovrum. Israeliska soldater stod i en ring runt familjens hus i Jenin och lät maskingevären gå loss på fönster, dörrar och väggar. Bushra träffades av en kula. Dödad i sitt eget sovrum.

Bushra var inte det enda offret i helgen. Förutom staden Jenin, attackerade den israeliska armén även Nablus och skickade in en dödande missil i Gaza. Nio människor förlorade sina liv.

Israel försvarar sig med att fyra av palestinierna var terrorister och att man har rätt att avrätta fiender som hotar den egna säkerheten. Men var fanns skyddet för 17-åriga Bushra? Eller den unge polisen som gick upp på taket för att se vad som höll på att hända och direkt blev skjuten till döds, med vilken rätt berövade den israeliska soldaten hans liv?

Omvärlden har fördömt Israels utomrättsliga avrättningar vid flera tillfällen under årens lopp. Hitintills helt utan resultat.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Morgon i Kairo

Söndagsbilden:

utsikt-26-julibron.jpg
Nilen och Kairos husbåtar från 26 julibron medan staden vaknar.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Fängslad för att ha avslöjat tortyr

freemoneim.jpg

Journalisten Abdel Moneim Mahmoud, känd för sitt orädda arbete att avslöja tortyr och andra brott mot de mänskliga rättigheterna i Egypten, har än en gång fängslats. 27-årige Abdel Moneim vet vad han talar om, 2003 utsattes han själv för regimens tortyrmetoder. Säkerhetspolisen hämtade honom på ett plan på Kairos flygplats: 27-årige Abdel Moneim var på väg ut till arabvärlden för att göra en reportageserie om tillståndet för de mänskliga rättigheterna, ett uppdrag han fått av en brittisk satellitkanal.  Abdel Moneim står nu anklagad för att vara medlem i muslimska brödraskapet, det största oppositionspartiet, och för att ha ”vanärat” Egypten genom sin kritiska rapportering.

”Istället för att jaga och tysta dem som avslöjar brotten mot de mänskliga rättigheterna, borde den egyptiska regeringen ägna sig åt att få stopp på övergreppen”, säger Elijah Zarwan i ett uttalande från Human Right Watch i Kairo.

Reportrar utan gränser kräver att Abdel Moneim omedelbart försätts på fri fot.

Lyssnar du på OBS idag 13.45, med repris 20.45, kan du få höra mer om tillståndet i Egypten.

obs.gif

Lämna en kommentar

Under Islam

Noll förtroende för egyptiska polisen

Egyptens polis

I dagens Daily Star Egypt ställer tidningen följande fråga till sin läsekrets:

Anser Du att Egyptens regering har lyckats höja medvetenheten om de mänskliga rättigheterna bland landets poliskårer?

Tre val gavs. Så här fördelar sig svaren:

1. Absolut, idag står de mänskliga rättigheterna i fokus för polisens arbete: 0%

2. Så där, lite framsteg har gjorts, men mer behöver göras: 0%

3. Inte alls, polisen bryr sig inte ett dugg om mänskliga rättigheter: 100%

I förra veckan kom Amnesty Internationals rapport om Egypten: Systematiska övergrepp i säkerhetens namn. Rapporten ger en förfärande inblick i brotten som dagligen begås mot de mänskliga rättigheterna i Egypten. Och som omvärlden talar alldeles för lite om.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Ökad repression mot Egyptens kritiska media

Scenerna som utspelade sig i den slitna och illaluktande polisstationen kändes overkliga.

Rakt framför mig trängdes ett dussintal män i en gallerbur. Ansiktena som skymtade bakom järnstängerna såg trötta och håglösa ut. Gula rännilar av urin strömmade ut från buren och löste upp smutsen på kakelgolvet. Strax intill mig låg en ung kille fastkedjad till ett bordsben med handfängsel. Själv satt jag på en plaststol utanför polischefens dörr och kände hur paniken växte inom mig.

Vad hade jag hamnat i?

En halvtimme tidigare hade jag blivit stoppad av en polisman när jag fotograferade Imbabas gamla järnvägsbro i morgondimman. En bild hann jag ta. Om jag ville fortsätta fotografera, sa polismannen, var jag tvungen att söka tillstånd på stationen.

En ung kvinna släpades in i lokalen av två polismän. En tredje kollega kom dem till mötes, och mitt framför mina ögon, fick kvinnan ta emot den ena hårda örfilen efter den andra. Jag såg mig omkring. Fanns det ingen som reagerade? En ung poliskadett satt uppflugen på ett skrivbord, klädd i officerarnas bländande vita sommaruniform, med pistolen i svart hölster, och likgiltig för allt annat än solglasögonen som han putsade med långsamma och noggranna rörelser.

Jag ville resa mig från stolen och gå därifrån. Men samtidigt var jag rädd att det skulle verka misstänkt om jag gick utan att ha framfört mitt ärende. Troligtvis var min oro helt obefogad. Det skrämmande i situationen var nämligen att polisen inte verkade vara det minsta hämmade av min närvaro: Där satt jag, ett utländskt vittne, tillika journalist, och ingen gjorde några som helst försök att stoppa eller dölja den råa och brutala behandlingen av människorna.

 

Händelsen på Imbabas polisstation kom tillbaka i minnet med full kraft när jag läste Amnesty Internationals senaste rapport nu i veckan om tillståndet i Egypten. Det är en mycket dyster läsning. Den 30-sidiga rapporten, som har rubriken ”Systematiska övergrepp i säkerhetens namn”, berättar utförligt om hur tortyr, misshandel och andra övergrepp har blivit en rutin i egyptiska fängelser och polishäkten. Omkring 18000 människor hålls fängslade, utan åtal eller rättegång, några har suttit inspärrade i mer än tio år.

 

Den egyptiska regeringen slår tillbaka kritiken. ”Vi har förolämpats av Amnestys rapport”, säger en talesman till Daily Star Egypt. ”Rapporten innehåller felaktiga uppgifter och är vinklad i synen på hur de mänskliga rättigheterna upprätthålls i vårt land.” Istället vill regeringstalesmannen framhålla att Egypten i själva verket har gjort stora framsteg på människorättens område, genom att etablera ett nationellt råd för mänskliga rättigheter, lett av Boutros Boutros Ghali, en gång FN:s generalsekreterare.

 

En som var med på presskonferensen när rapporten presenterades, var journalisten Abdel Moneim Mahmoud. 27-årige Abdel Moneim befann sig där i två egenskaper, dels som bloggredaktör och  korrespondent för nättidningen Ikhwan web, tillhörig Muslimska Brödraskapet, och dels som offer för den beskrivna tortyren. ”Abdel Moneims vittnesmål skickade en klar och tydlig signal till det egyptiska inrikesministeriet”, skriver en kollega på Ikhwan web. Genom att framträda visade Abdel Moneim att tortyren, som bröt ner hans kropp för tre år sedan, inte hade knäckt hans mod, hans psyke och mänskliga värdighet”.

 

I söndags, fyra dagar efter presskonferensen, hämtades Abdel Moneim av säkerhetspolisen på Kairos flygplats. Han hade redan checkat in bagaget och gått ombord, på väg till det första av sju arabiska länder. På uppdrag av en brittisk TV-kanal skulle Abdel Moneim göra en reportageserie om de mänskliga rättigheterna i arabvärlden. Nu har åklagaren häktat honom på grundval av beröringen med Muslimska Brödraskapet, och för att ha ”vanärat ” bilden av Egypten. Egyptiska journalister och bloggare har alla i färskt minne domen mot den unge studenten Abdel Kareem, som dömdes till fyra års fängelse i februari för sitt kritiska bloggande. ”Det verkar som om den egyptiska regeringen är fast besluten att tysta oppositionen och begränsa yttrandefriheten”, skriver Hossam el Hamalawy, en av landets mest kända bloggjournalister.

 

Människorättsorganisationer både inom och utanför Egypten har reagerat starkt. Reportrar utan gränser uttrycker sin oro för den ökade repressionen mot Egyptens kritiska media, och kräver att Abdel Moneim omedelbart sätts på fri fot. Och Elijah Zarwan på organisationen Human Right Watch Kairokontor lämnar följande uttalande: ”Istället för att jaga och tysta dem som avslöjar brotten mot de mänskliga rättigheterna, borde den egyptiska regeringen ägna sig åt att få stopp på övergreppen”.

 

Den egyptiska regimen har inte hängt med i mediautvecklingen. Idag kan ingen regering eller censur längre stoppa nyhetsflödet till allmänheten, skriver den respekterade journalisten Salama Salama i Al Ahram, och tar som exempel förra månadens folkomröstning om den egyptiska författningen. Regimen och dess press framställde omröstningen som en rosig historia genomförd helt i demokratisk anda, och med ett – för egyptiska förhållanden – gott valdeltagande. Bilden som gavs på Internet och satellitkanalerna var dock en helt annan. Här berättades det om utbrett fusk och tomma vallokaler. En rapportering som låg närmare sanningen. På samma vis, säger Salama, kommer det inte längre i framtiden att vara så enkelt att dölja brott mot de mänskliga rättigheterna. Förtryckande regimer har inte längre monopol på att tala om för oss vad som är rätt eller fel. Idag finns det andra källor folk kan vända sig till för att bilda sig en uppfattning. Och, avslutar Salama, så ska det se ut i ett civiliserat land.

 

 

Lämna en kommentar

Under Egypten, Media